Vanliga Frågor

Allt organiskt avfall kan läggas i din Kompost Urban Garden. Ju mer finfördelat avfallet är desto bättre blir processen. Om du lägger i mer proteinrika rester så som ost, kött och fisk rekommenderar vi att du häller i lite extra kompostströ. ”Svårsmält” avfall som t.ex. kycklingben, avokadoskal och äggskal går också bra att lägga i, tänk dock på att detta tar längre tid i fermenteringsprocessen. Vi rekommenderar även här att du häller i lite extra kompostströ.

Det är helt individuellt eftersom vi alla är olika och producerar olika mycket organiskt avfall. Det spelar ingen roll för själva processen om det tar kort eller lång tid att fylla hinken. Var noggrann med att packa avfallet så tätt du kan, använd dig av den medföljande kompostpressen för att trycka till avfallet för att få det så kompakt som möjligt. Ju mindre syre, desto bättre process. Oavsett hur lång tid det tar att fylla hinken bör den stå och efterjäsa i minst 2 veckor.

Optimal temperatur för komposten är rumstemperatur. Temperaturen bör ligga mellan 15–35 grader. Det får inte bli varmare än 40 grader, då för höga temperaturer förstör bakteriekulturen. Första steget av processen måste ske inomhus för att få en så jämn temperatur som möjligt. Värme gör att mikroberna förökar sig, om det är för kallt förökar de sig långsammare och risken blir att maten i stället för att fermenteras börjar ruttna. Undvik också att placera hinken där den utsätts för direkt solljus.

Du kan använda allt matavfall som kompostering, det enda du ska tänka på är att maten inte får vara för blöt (t.ex. yoghurt eller juice). Undvik även att lägga i stora köttben, jäst och aska. Finfördela gärna ditt avfall om möjligt. Det är även ok att lägga i lite kaffefilter, mindre bitar hushållspapper, jord och växtrester. Äggskal är också bra, men de bryts ner fortare om de krossas innan du lägger ner dom. Tänk på att processen jobbar med mikroorganismer, ju mer vi finfördelar avfallet, desto bättre blir det.

Undvik att lägga i mat som har grönt eller svart mögel på sig, detta mögel kan nämligen ta över de goda mikroberna i din Urban Garden-kompostering. Däremot ska det inte vara några problem att lägga i mat som har vitt mögel i din Kompost Urban Garden.

Ja, man måste använda ett strö som innehåller mikrober för att starta och hålla i gång fermenteringsprocessen.

Vi rekommenderar 1–2 matskedar till varje liter avfall. Till proteinrika och mer ”svårsmälta” matrester bör man strö på lite extra. Tänk på att inte använda för mycket strö, mikroberna behöver inte mycket för att föröka sig.

Det går i princip inte att ”övergöda” sin komposthink med för mycket strö. Processen mår dock bäst av att ständigt hållas lagom fuktig.

Ditt kompostströ bör förvaras mörkt, gärna i ett skåp, utan direkt solljus och syre. Se till att ha förpackningen väl återförsluten med en klämma, ju mer lufttät påsen hålls desto bättre behåller mikroberna sin effekt. Undvik för mycket svängningar av låga och höga temperaturer. Ströet kan även förvaras kallt, mikroberna går i dvala och vaknar sedan när ströet tas in i värmen. Öppen förpackning håller i 1 år. Oöppnad förpackning håller i upp till 2 år från produktionsdatum.

Desto mindre syre vi tillför till innehållet desto bättre blir processen, det är därför viktigt att hinken är stängd och lufttät. Vi rekommenderar att man inte öppnar hinken mer än 1–2 gånger per dag. Försök därför samla ihop avfallet under dagen i en annan behållare för att sedan lägga i allt samtidigt i hinken.

Nej, svenska tidningar använder ofarliga ämnen i trycksvärtan idag. Dock bör man undvika färgbroschyrer som är tryckta utanför Sverige.

Eftersom en fermenteringsprocess pågår i din Kompost Urban Garden kan det uppstå en lite syrlig doft, detta är helt normalt. Däremot ska det inte lukta ruttet eller illa, då är det ett tecken på att något inte stämmer.

DE VANLIGASTE ORSAKERNA TILL DÅLIG LUKT ÄR:

• För blött i hinken. Lösningen är att suga upp fukten så fort det går, till exempel med en tidning, äggkartong eller bröd.

För mycket lakvatten. Se till att du tappar av lakvattnet ordentligt och regelbundet, detta kan annars vara en orsak till lukten.

För mycket proteinrik mat. Om du lägger i mycket proteinrik mat, t.ex. fisk, kött, ost, och ägg, kan detta skapa lukt. Var noggrann med att hälla på lite extra strö när du tillsätter proteinrik mat till hinken.

Du har börjat hinken med för ”svårt” avfall, t.ex. mycket proteinrik mat. Processen fungerar som bäst om man sätter i gång den med vanligt matavfall.

För mycket syre. Det är viktigt att processen hålls så syrefattig som möjligt för att processen ska fungera som den ska. Se till att inte öppna locket på din hink för ofta, 1–2 gånger per dag är lagom.

Fluffigt vitt mögel är ett gott tecken på att processen är i gång och fungerar som den ska. Det innebär dock inte att något är fel om man inte får mögel. Observera att får du grönt, blått eller svart mögel i hinken är det något som gått snett i processen. Är det lite mögel går det bra att försöka skrapa bort det, men är hela hinken möglig måste avfallet slängas och processen börjas om.

Antagligen så är ditt avfall för blött. Testa att lägga i en tidning, en näve träpellets, en äggkartong, några servetter eller lite torrt hushållspapper i din komposthink för att absorbera vätskan.

Det kommer inte bli jord i din komposthink utan i det första steget konserveras matresterna (i hinken) och ser fortsatt ut som vanligt avfall. Man ser alltså egentligen ingen skillnad på avfallet före och efter fermenteringen. Det är först när matresterna kommer i kontakt med jord som omvandlingen sker från matrester/avfall till mullrik jord.

Mikroberna trivs som bäst när det är lagom fuktigt. Komposten ska inte vara förr torr och inte för blöt, tänk dig ungefär hur ”bra jord” brukar vara. Om det blir för torrt i hinken kommer processen inte starta.

Man brukar kunna börja tappa vätska efter två till tre veckor. Det beror såklart på vilken typ av avfall man lagt i hinken. Är det mycket blöta rester (t.ex. sallad) som man lagt i hinken produceras mer vätska än om man lagt i mer absorberande rester (t.ex. ris, pasta och bröd), då blir det mindre vätska.

Ett par gånger i veckan rekommenderas att tömma din Kompost Urban Garden på lakvatten. Hur ofta du behöver tömma beror också på vilken typ av avfall du har i hinken, är det mycket blöta rester måste den tömmas oftare. Komposten bör också dräneras på lakvatten under hela processen, även under vilotiden.

Fermenteringen är en process som vill ha en syrefattig miljö för att bli så bra som möjligt. Om ni vill låta komposten vila halvfull och sedan tömma det fermenterade avfallet går det bra. Ni kan med fördel lägga ett lager med tidningspapper överst som hindrar syre från att förstöra processen.

Vätskan är en färskvara och bör användas så snabbt som möjligt. Mikroberna blir svagare ju längre du väntar. Man kan tappa av lakvattnet i en PET-flaska med lock och på så sätt konservera lakvattnet bättre och förlänga hållbarhetstiden.

Ja, det går bra att förvara ditt lakvatten antingen i kylen eller frysen. Bäst är att använda lakvattnet så fort som möjligt, men det går även bra att kyla eller frysa vätskan och ta fram den när behov finns. I en glasburk eller i en PET-flaska med lock går det att konservera lakvattnet i kylen i några dagar, sedan förlorar det sin effekt. Du kan du även fylla lakvattnet i PET-flaskor eller istärningspåsar/iskubsbrickor som du sedan fryser in.

Den koncentrerade vätskan är för stark och sur för att kunna användas direkt. Späd 1:100 med vatten till krukväxter och köksträdgård. Till mer känsliga växter och småplantor bör den spädas 1:1000.

Vi rekommenderar inte att man rengör hinken med diskmedel, utan endast tvättar ur den med vatten då mikrobernas effekt minskar vid användning av kemiska rengöringsmedel. Det är alltså bra om hinken får bevara ett lager av levande mikroorganismer när nytt avfall läggs i. Processen sätts då i gång snabbare och risken för att en skadlig bakterie eller svamp ska ta plats minskar.

Processen beror på temperaturen i marken. På vår och höst kan det ta upp till 6 veckor. Medan det mitt på sommaren kan gå så snabbt som 2-3 veckor. Det går dock alldeles utmärkt att plantera även om allt inte är helt omvandlat till jord. Tänk dock på att vissa avfall så som ben kan ta upp till månader innan de omvandlas. För att snabba på omvandlingsprocessen för ben kan du exempelvis banka sönder benen med en hammare eller sten, benen är oftast porösa och krossas därför lätt till benmjöl.

Använd lämplig metod för det du ska plantera. För ett träd, lägg komposten i ett lagom djupt hål. Land/rabatt, sprid ut komposten över ytan och täck över ordentligt. För att snabba på processen kan komposten blandas med jord innan den sprids ut. Tänk på att aldrig lägga komposten helt öppen, den börjar lätt ruttna då. För att snabba på processen kan man täcka med en fiberduk – detta håller då även fåglar och andra djur borta.

Du bör gräva ner den minst 10 cm. Finns det risk för grävande hundar, sork i trädgården eller liknande bör komposten grävas ner djupare, ca. 40-50 cm djupt. Alternativt kan man täcka över ytan i ett par veckor med t.ex. en fiberduk eller ett galler. Tänk även på att anpassa djupet där du gräver ner komposten till vad du ska plantera, hur djupt kommer plantornas rötter vara där de söker näringen?

Precis efter du grävt ner komposten blir jorden sur (pH 4-4,5), därför rekommenderar vi inte att man planterar något under de två första veckorna. Efter ett par veckor blir pH:t mer normalt igen.

Då komposten är väldigt sur (pH 4-4,5) när du gräver ner den bör man åtminstone vänta två veckor innan man planterar. Efter två veckor är pH:t på samma nivå som omgivningen och växterna kommer trivas bättre. Det går alltså bra att plantera även om matresterna fortfarande är synliga i jorden, beroende på temperatur så kan det ta mer än 2 veckor för matavfallet att omvandlas till näringsrik jord.

Vi rekommenderar ungefär 25% kompost och resten jord till en kruka. Den jord som du blandar ut komposten med behöver inte ha jättehög kvalité, det går bra med en enklare jord då det är väldigt mycket näring i komposten.

Vi rekommenderar ungefär 2-3 stycken fulla Kompost Urban Garden och resten jord till en pallkrage. Den jord som du blandar ut komposten med behöver inte ha jättehög kvalité, det går bra med en enklare jord då det är väldigt mycket näring i komposten.

Ditt matavfall kan efter att det första steget i värmen inomhus (ca. 2 veckor) förvaras antingen varmt eller kallt tills det är dags att gräva ner den. Det är inga problem om komposten skulle frysa till utomhus – processen sätts i gång när den tinar upp igen och mikroberna vaknar till liv ungefär vid ca. 5-10 plusgrader.

Det kan lätt uppfattas som att det inte händer något då vi inte kan se händelserna med blotta ögat, varken formen eller färgen ändras under fermentationen. Det som händer är att proteinerna i matresterna spjälkas upp av mikroberna till mindre aminosyror. Det är därför som matresterna snabbt omvandlas till jord när de väl grävs ner, halva processen har ju redan påbörjats i hinken. När sen matavfallet grävs ner i jorden tar det inte lång tid innan den omvandlas till mullrik jord, ibland redan efter ett par veckor. Detta beroende på temperaturen utomhus, ju varmare det är desto fortare går det.

Absolut, mikroorganismerna bryter ner det du lägger i komposten precis som i en Urban Garden komposthink. Men då det krävs en syrefri miljö för att en fermenteringsprocess ska starta kommer denna process endast ske i vissa delar av komposten, inte i hela. Dessutom kommer processen ta betydligt längre tid än den gör i en Urban Garden komposthink. Ett tips är att täcka din kompost med en presenning eller liknande när du använder Kompostströ Urban Garden till en vanlig kompost, för att underlätta för mikroberna som behöver en syrefri miljö skyddad från regn.

I regel tycker möss och råttor att komposten är för sur, de föredrar mat som ruttnat. Däremot så kan de söka sig till den nedgrävda komposten om det är brist på annan mat, framför allt i städer om där finns gott om möss och råttor.

Nej, det är inte farligt. Sammansättningen stör inte ekosystemet på något sätt utan naturen ser till att det blir en bra balans.

Vid en fermentation är det mikroorganismerna som syrefritt bryter ned det organiska avfallet. Man kan säga att mikroorganismerna i vårt Urban Garden Kompostströ får näring från det organiska avfallet så att en fermenteringsprocess startar. Jästsvamparna och mjölsyrebakterierna växer i antal, jäser och syrar köksavfallet samtidigt som de förökar sig. Det är viktigt att se till att resterna i din Kompost Urban Garden fylls på så kompakt som möjligt – för att få en fungerande fermenteringsprocess ska den vara helt luftfri.

Om man inte har möjlighet att gräva ner sin kompost utomhus direkt, kan man göra en ”jordfabrik”. Detta är en bra idé under vintern, då man kan påbörja omvandlingen till jord direkt efter 2 veckors viloperiod och inte behöva ha flera hinkar ståendes i förvaring. På detta sätt kan man få fin jord redan till våren. En ”jordfabrik” är även en bra idé på sommaren om man har ont om plats i sina odlingar.

Inomhus: Sätt en plastback på ett varmt ställe. Om du vill kan du grunda med ett lager av något absorberande, t.ex. biokol, som första lager i plastbacken. Detta suger upp fukt och släpper sedan ut denna sakta men säkert i jorden. Blanda 50 % fermenterad kompost och 50 % jord, använd gärna lite torrare jord, i plastbacken. Det är viktigt att blanda ordentligt – ju bättre blandat desto snabbare sker omvandlingen. Jorden du blandar med behöver inte vara av hög kvalitet. Fyll på med 5-10 cm jord, ett så kallat ”jordlock”. Lägg en tidning eller handduk över som lock. Det fungerar även att använda ett plastlock, men detta får inte vara tätslutande då ”jordfabriken”/mikroberna behöver tillgång till syre, så använder du lock får detta läggas lite på glänt.

Se till att blandningen är lagom fuktig, fuktig som ”bra” odlingsjord är riktmärket. Är den för blöt ventilera, om den är för torr vattna lite försiktigt. Oftast behöver man däremot inte göra något alls utan ”jordfabriken” sköter sig själv. Du behöver inte röra om i ”jordfabriken” heller. Processen tar ca. 2-6 veckor.

Utomhus: Använd en pallkrage eller liknande som du kan använda till att endast göra jord. Lägg tidningspapper eller ofärgad kartong i botten – detta håller gräset/ogräset borta. Om du vet med dig att du har problem med t.ex. sork eller råttor kan du också lägga ett finmaskigt nät eller liknande underst.

Fyll på med jord och kompost. Tänk på att jorden du använder inte behöver vara av någon bättre kvalitet, använd jord som du inte kan använda till annat är tipset. Gräv ner din kompost när den är klar (ca. 2 veckor inomhus), hink efter hink. En blandning av 50 % fermenterad kompost och 50 % jord är ett bra mått på blandningen.
Lägg ett lager med jord överst – detta dels för att förhindra att komposten oxideras, det vill säga exponeras till luft, dels för att hålla djuren borta. Djuren kan också hållas borta genom att lägga på ett kompostgaller eller liknande. När komposten är klar i pallkragen grävs denna upp och flyttas till din odling allt eftersom.

GreenLines regntunnor passar alla runda stuprör 63-100 mm samt fyrkantiga stuprör 61×61 mm och 65×65 mm. Saknas det skärmarkeringar i anslutningssetet för din stuprörsdimension och du har ett runt stuprör, gör så här:

1. Skär i skärmarkeringen för en dimension mindre än vad ditt stuprör är.

2. Fortsätt lite i taget att skära loss i plasten tills anslutningssetet passar din stuprörsdimension

3. Montera enligt övriga anvisningar

Anslutningen på stupröret skall vara i samma höjd som inloppshålet på tunnans sida. I den gamla bruksanvisningen står det talas om ett “vattennivåmärke”, ett sådant märke finns inte på regntunnan och det har gjorts en uppdatering på manualen där vi skriver inloppshål istället.

Det är bättre att anslutningen på stupröret sitter något högre (vi talar om mx 1-2 cm) än underkant inloppshålet än att det sitter lägre än inloppshålet. Anledningen är att vattennivån i tunnan blir aldrig högre än den höjd där anslutningen sitter på stupröret. Sedan rinner vattnet tillbaka ner i stupröret igen.

Sitter anslutningen för högt på stupröret (mer än 1-2 cm över inloppshålet), vill vattnet fylla ut tunnan och då finns risk att det svämmar över hålen i locket.

Det går bra att ha en längre slang än den som medföljer i anslutningssetet. Normalt sett kan man köpa ny slang (metervara) på byggvaruhus. På bilderna ovan ser du en installation där slangen går hela vägen ner längs stupröret, för att sedan ligga på marken under ett fönster och går sedan hela vägen upp till hålet i tunnan. Det tar givetvis lite längre tid innan denna slang är fylld med vatten, men det fungerar alldeles utmärkt.

Har du satt anslutningen lite för lågt på stupröret, kan du testa att sänka regntunnan. Du får helt enkelt ta bort foten och ersätta med någon annan form av podie (tex stapel av marksten).

Om tunnan är för lätt och skulle av någon anledning välta när det blåser (när den är tom), kan du förankra den mot vägg med tex ett hålband (se bilder) eller så kan du försiktigt sänka ner en tung sten i botten. Sänker man ner en tung sten kommer givetvis tunnan lagra några liter mindre vatten.

Vill du seriekoppla flera tunnor är det viktigt att anslutningen på stupröret sitter på rätt höjd. Sitter anslutningen för lågt på stupröret finns risk att vattennivån i tunna 1 inte blir tillräckligt hög. Blir vattennivån för låg kommer vattnet inte att svämma över till tunna nr 2. Har du problem med att du inte får vatten i tunna nr 2, testa då att sänka båda tunnorna något.

När det regnar, hamnar vatten i anslutnings-“koppen” och sedan rinner det ner i slangen. Det mesta av vattnet kommer att gå till regntunnan, men lite av regnvattnet kommer fortsätta ner i stupröret och ut den vanliga vägen. Hur mycket vatten som går ner i stupröret beror på hur mycket det regnar. Regnar det lugnt och försiktigt åker det mesta vattnet längs stuprörets insida och hamnar då i regntunnan. Regnar det väldigt kraftigt kommer inte anslutningen att hinna med att fånga upp allt vatten.

När det regnar kommer först slangen att fyllas. När slangen är full kommer vattnet svämma över ner i tunnan. När det sedan slutar att regna kommer det stå kvar vatten i slangen, vilket gör att när det regnar nästa gång går det fortare för vattnet att svämma över i regntunnan.

Hur snabbt regntunnan fylls beror på hur mycket det regnar samt hur stor yta taket har. Är det ett stort tak fylls regntunnan väldigt snabbt.